Grannfejden
Jahapp... det va det det.
Vet inte hur många som har hört talats om våran lilla grej me dom nya grannarna. Men ja... kan väl berätta lite kort då. Innan vi köpte tomten så fick vi lovat att vi skulle få en extra del tomt av deras mark (grannarna) 6 meter till skulle vi få, vilket gör väldigt mycket på den tomten. Och ja... hade vi inte fått den delen så hade vi inte köpt tomten från första början. Sen så... mitt i husbygget så kommer den enda halvan av "familjen" över och är skitförbannad och säger att det inte blir nått med tomten. Och så vänder han på klacken och går därifrån. Ehhhh ok?? Ingen fattade nånting över huvud taget. Junior försökte prata med honom men det va omöjligt. Tillslut så skrev vi ihop ett brev och postade till dom i hopp om att dom skulle komma på andra tankar osv. Om det nu va nått missförstånd eller någe som hade uppkommit. Det va ett bra tag sen vi skickade brevet. Innan vi skickade det så hade dom börjat sätta upp staketet igen som vi flyttat en gång när vi börjat bygga.. just för att vi skulle få en del av tomten. När vi ses skickade brevet så hände det inget mer med staketet. Så man såg väl en liten strimma hopp om att dom kanske hade mjuknat lite igen och tänkt efter.
Men där sket man en lök.
Vi va å handla idag å så fråga jag Junior om vi inte kunna åka förbi vid huset (brukar alltid ta vägen förbi där) Å alles innan vi kom fram till vår gata så säger junior att vi kanske ska ta å höra me dom hur dom har tänkt sig. Sekunden senare så ser vi att staketet är uppsatt.
Det va det lilla hoppet det.
Känns bara så jäkla surt. Att inte ens få veta orsaken till att dom helt plötsligt, mitt i bygget, gick och ändrade sig. Och nu ska man lixom bo där under den stämningen... Visst vi klarar oss väl utan den extra tomten om så är, men att inte få ett ord från dom... det är det som känns. Man blir så fruktansvärt besviken.
Slutar väl me grannfejden det här...
